Vecka 30+5

Nu är det bara tre veckor kvar till jag är i samma vecka som Elliott föddes i. Mitt mål är att komma så långt - och sen är varje dag efter det ett plus.
Jag har inte tänkt så mycket på om det skulle bli en för tidig förlossning igen på länge, men de senaste dagarna har det kommit upp i tankarna - förmodligen för att vi börjar närma oss slutet. Jag oroar mej inte så mycket utan tänker på att om bebisen skulle vilja komma ut nu så skulle hon eller han klara sej bra.

Kvar att göra på innan-bebisen-kommer-listan:

syskonvagn
ståbräda
tygblöjor
lite kläder, bland annat en overall.

Vecka 29+2

De senaste veckorna har jag mått ganska bra, förutom lite småkrämpor och ryggont vid ansträngning. Senast igår pratade jag med barnmorskan om att det var skönt att inte ha så ont av foglossningen som jag hade när jag väntade Elliott. Jag hade börjat hoppas på att jag inte skulle få så ont, men i morse när jag vaknade kunde jag knappt gå och det är fortfarande likadant. Jag halkade till ett par gånger utanför skolan och trodde att mitt bäcken skulle gå sönder. Jag tycker inte om att gnälla eller tycka synd om mej själv, men nu gör jag båda två. Det gör så ont. Jag tycker det är konstigt att det har vänt så tvärt - från att knappt ha ont alls till att knappt kunna gå. Jag undrar om det är profylaxövningarna jag gjorde igår... Resten av dagen ska jag i alla fall ligga och vila, och hoppas på att det känns bättre imorgon.

Saker-att-göra-innan-bebisen-kommer-listan är ganska kort den här gången, men några saker har vi att göra ändå: köpa en ny säng till Elliott så bebisen får spjälsängen, ta upp alla bebiskläder från källaren och ordna med garderober och byråer, sälja gamla vagnen och köpa en syskonvagn. En ny liggvagn köpte vi idag. En röd och fin BabyTravel Smart. Den var skön att köra och inte lika stor som vår gamla Brio. Vi har även bestämt oss för att köpa en BabyTravel Jogger syskonvagn - om vi nu lyckas hitta en begagnad. Mailade om en som fanns till salu på blocket, men vet ännu inte om den fortfarande finns kvar.

I övrigt så mår jag väldigt bra just nu. Foglossningen har gått över, magen mår bra och jag känner mej rätt lugn och harmonisk. Lite stressad över skolan är jag, men det är bara en tenta kvar och den ska jag fixa. Sen får jag gå på efterlängtad ledighet!

Sitter i soffan och tar det lugnt. Efter en dag ute på vägarna i bilen, mitt i julruschen på Ica Maxi och en storstädning av hemmet säger magen ifrån med sammandragningar. Som tur är gör de inte ont och de slutar när jag vilar. Mer trevligt är det när bebisen sparkar och rumsterar om därinne - det kan den få göra oftare.

Nu ska jag surfa vidare efter vagnar. Det är ju tydligen redan rea på dem.

Vecka 27+1

Bara 90 dagar kvar till beräknad förlossning. Ibland känns det som en evighet men idag känns det som en kort tid. Om mindre än en månad går jag på ledighet. Förhoppningsvis vill bebisen vara kvar i magen fram till beräknat datum - så jag hinner vila och ligga i soffan och äta choklad och se magen växa och bli jättestor. Jag avundas alla som får gå tiden ut. Det är något som jag också vill uppleva - även om det är tungt och jobbigt mot slutet.

Snart ska vi börja kika på vagnar. Har tittat på en ny och billig syskonvagn, men måste googla och se vilka recensioner den har fått. Verkar den dålig köper vi en begagnad. Vi ska även sälja vår gamla liggvagn och köpa en ny. Jag vet vilken jag vill ha och hoppas på att den är på rea efter jul. För visst brukar de rea ut förra årets modeller?

Vecka 26+1

I några dagar har jag haft en jobbig molande smärta i sidorna av magen, och även ibland i övre och nedre delen av magen. I natt var det som jobbigast. Jag vaknade av sammandragningar och hade samtidigt ont i hela magen. I morse ringde jag därför barnmorskan, hon hänvisade mej till förlossningen. Jag ringde dit men fick till svar att de inte kunde göra någonting och att jag skulle ringa tillbaka till mvc och lämna ett urinprov. Fick en läkartid på vårdcentralen på eftermiddagen som sedan resulterade i en resa till just förlossningen. Efter en timmes väntetid fick vi se vår bebis på ultraljud och läkaren sa att allt såg bra ut. Hjärtat tickade fint och det fanns bra med fostervatten. Nu är jag oerhört lättad över att veta att bebisen mår bra, men jag har fortfarande jobbigt ont i magen. Förmodligen är det tarmarna som spökar, så det blir till att äta katrinplommon och fibrer och se om det blir bättre.

Men mitt i allt elände så har det ändå varit en bra dag - vi fick ju se vårt Pyre för tredje gången.

Min nya barnmorska, inte samma som när jag väntade Elliott, är väldigt bra. Hon frågar, tar sej tid att lyssna och har tagit vår oro kring för tidig födsel på allvar. Min förra barnmorskan var en äldre kvinna som var väldigt virrig och verkade inte tycka att pappor hade något på MVC att göra. Jag vill minnas att hon inte en enda gång vände sej till Johan, som var med vid alla besök hos henne, och frågade honom något. Hon såg knappt på honom.

Men nya barnmorskan är som sagt bra och hos henne var vi i fredags. Jag hade bra värden, dock hade hb:et gått ned något. SF-måttet var 23 cm - precis på mittersta kurvan. Bebisens hjärtljud hördes klart och tydligt, och slog i snitt 142 slag i minuten. Det var underbart att höra lilla pyret.

Nästa besök är i början av januari. En månad känns som en lång tid, men vi är nog där fortare än vi anar.